Graven


December 1999 hyrde jag ett torp utanför Nyköping för att lägga sista handen vid min doktorsavhandling. Om dagarna strövade jag kring i den täta dimman bland enar, uråldriga stenmurar och hällristningar; om kvällarna skrev jag på min avhandling med en eld brinnande i kakelugnen. Märta, min katt, gick ut och in som hon ville.
   En kväll kom Märta hem sent på natten, våt och jordig i pälsen. I svansen hade fastnat ett hoprullat stycke näver. Förundrad tog jag bort det och kunde konstatera att någon hade fäst det där – för det fanns ett meddelande ristat med runor på det. Jag tänkte, att det var ett larvigt pojkstreck, och eftersom jag inte kunde läsa runor kastade jag näverbiten i kakelugnen.  Nästan omedelbart hördes en kusligt väsande kvinnoröst, sjudande av undertryckt vrede, inifrån kakelugnen:
”Håll katta din från graven min!”

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jättekorset i Hassela

Bild
  Bild och text: Niklas Kindström 3:10 Jättekorset i Hassela [1] Sommaren 2013 invigdes ett trettio meter högt kors på Svartberget helt nära Hassela i Nordanstigs kommun i närvaro av bland andra en biskop emeritus och en domkyrkokomminister. Det första spadtaget togs den 10 september 2010 med en grävskopa med Nordanstigs kommunalråd Stig Eng bakom spakarna.   Då hade det gått 25 år mellan idé och verklighet, och upphovsmannen, kyrkoherden i Hassela Karl Åkerblom, var pensionerad. På en bild i en flersidig annonsbilaga ses han stå mitt i skogen, stolt hållande i ett modellbygge av korset med tillhörande kapell. ”Jag tror verkligen att Gud vill ha ett kors däruppe”, säger Åkerblom. Kapellet är nämligen byggt så att korset är en del av det, eller kanske kapellet snarare är en del av korset. Och detta kapell är namngivet efter Staffan: Sankt Staffans kapell.   I annonserna understryks på flera ställen korsets storlek och att det är rest i Sveriges geografis...
Read more »

Reginald Scot

  Reginald Scot En av de tidigaste motståndarna till häxjakten under tidigmodern tid var Reginald Scot (1537 el. 1538) – 1599. Han var från grevskapet Kent i England, studerade i Oxford utan att ta någon examen och var en kort tid parlamentsledamot. År 1774 gav han ut en bok om humleodling: A Perfeit Platforme of a Hoppe Garden, and Necessarie Instructions for the Making and Maintenaunce therof . Tio år senare 1584 gav han ut den bok som han blivit berömd för, The Discoverie of Witchcraft , där han går till angrepp mot tron på häxor och mot häxjakten. Inte minst totalsågar han den beryktade Häxhammaren av dominikanermunkarna Jacob Sprenger och Heinrich Kramer. Hans incitament för att skriva boken var troligen samtida häxjakter, varav ett antal inträffade i grevskapet Kent, det vill säga i Scots trakter. Mellan 1565 och 1584 anklagades 14 kvinnor för häxeri i Kent, varav tre slutade i galgen. Jakob VI av Skottland (som sedermera dessutom blev Jakob I av England) öste galla över ...
Read more »

Englands kungliga botare

  King´s Evil var i äldre tiders England namnet på halsskrofler, det vill säga en sorts tuberkulos i lymfkärlen. I vidare bemärkelse var det en rad ospecificerade sjukdomar och besvär i hals, huvud och ögon. Ett populärt sätt att (försöka) bota King´s Evil var genom beröring av någon i kungafamiljen. Ceremonin gick till så att de sjuka knäböjde framför kungligheten, varpå en präst läste en vers ur Bibeln och kungligheten vidrörde den sjukes panna. Ibland fick den sjuke, till minne av händelsen, en liten guldpeng i ett silkesband att hänga om halsen. Denna kungliga healing kan spåras ända tillbaka till Edward Bekännaren (1003-1066), även om ceremonielet utvecklades under seklernas gång. Den sista monarken som officiellt utövade denna sorts healing var drottning Anna av Storbritannien (1665-1714). Den mest flitiga kungliga helaren var Karl II (1630-1685), som under sina sammanlagt 20 år på tronen vidrörde 90 000 sjuklingar. Litteratur: Thomas, Keith, Religion and the Decline ...
Read more »