Inlägg

Den lidnerska knäppen

Bild
”Den lidnerska knäppen” har att göra med en anekdot rörande skalden Bengt Lidner (1757-1793). Hans hustru, Eva Jaquette Lidner (född Hastfer), skrev efter hans död en kort biografi över honom, vari hon berättar följande: ”Intill elfte året var Lidners fattningsgåfva mycket trög. Men då hörde en dag hans informator liksom en knäppning i gossens hufvud, hvarvid denne skrek till och sade sedan, att han känt en skakning ifrån nedre delen av pannan till bakdelen af hufvudet. Efter detta visade Lidner ganska gott minne, förenadt med en utmärkt fattningsgåfva.” Lidner, Bengt, Samlade skrifter , Adolf Bonner, 1878.

Medeltidens filosofiska diskussioner om änglar

  Medeltidens filosofiska diskussioner om änglar 1. Ett av huvudproblemen i medeltidens filosofiska spekulationer om änglars natur gällde huruvida änglar var rena andeväsen eller om de hade någon form av kropp. Vissa kyrkofäder hävdade att änglarna har kroppar, så exempelvis Augustinus (354-430), som hade en teori om att deras kroppar bestod av luft och/eller eld. Den andra skolan, med Pseudo-Dionysius som främsta namn, hävdade däremot att änglarna var rena andeväsen. Pseudo-Dionysius är en okänd författare, som i sina skrifter påstod sig vara aposteln Paulus lärjunge Dionysius, som blev omvänd till kristendomen efter en predikan som Paulus höll i Athen. Pesudo-Dionysius skrev ett antal skrifter, som bland annat handlar om änglar. Under medeltiden trodde man att dessa texter verkligen var skrivna av Pauls lärjunge, men nu vet man att texterna som går under hans namn inte kan ha skrivits mycket tidigare än cirka 500 e.kr., eftersom de är tydligt påverkade av en senantik hednisk ...

Hrotswitha av Gandersheim (essä)

Bild
  Hrotswitha och hennes dramer Jag har läst några pjäser av Hrotswitha av Gandersheim på Internet Archieves och plitat ned referat av dem. (Spoilervarning.) I slutet av 1400-talet gjorde renässanshumanisten Konrad Celtes ett sensationellt fynd i ett kloster – sex dramer från 900-talet, författade av en benediktinernunna vid namn Hroswitha. Manuskriptet gavs ut i tryck år 1501, med illustrationer av bland andra Albrecht Dürer. På försättsbladet finns en gravyr av denne, som visar hur Hrotswitha överlämnar en bok med sina pjäser till Otto II, medan abedissan Gerberga ser på. Hroswitha, född omkring 930, var nunna i benediktinerklostret Gandersheim. Under Hroswithas tid hette abedissan Gerberga, en kusin till Otto den store. Abedissan i Gandersheim hade samma makt över klostrets omgivningar som vilken vasall som helst, vilket innebar att hon skötte rättskipningen och till och med lät prägla egna mynt med sitt eget porträtt på. Hroswitha skriver i förordet till sina pjäser at...

Kristina den häpnadsväckande (Christina Mirabilis)

  Kristina den häpnadsväckande, eller Christina Mirabilis, (ca 1150-1224) är ett helgon vars hagiografi skrevs av den produktive encyklopedisten Thomas av Cantimpré. Hon föddes, enligt Thomas av Cantimpré, som den yngsta av tre döttrar till en respekterad köpman i Limbourg i vad som idag är Belgien. När hon var tre år blev hon föräldralös. De tre systrarna kom småningom fram till att de ville leva som beginer* och att den äldsta systern skulle be, den mellersta sköta hushållet, och Kristina djuren. Vid cirka 21 års ålder avled Kristina, men på sin egen begravning svävade hon upp till kyrkans tak mitt under gudstjänsten och kom ned först efter dess slut. Hon kunde berätta att hon verkligen varit död och att hon fått skåda skärselden och fått erbjudandet att antingen förbli i himlen eller återvända till världen för att be för dem som plågades i skärselden. Kristina valde det senare och fördes av änglar tillbaka till sin kropp igen. Därefter blev hennes beteende i högsta grad upps...

Reginald Scot

  Reginald Scot En av de tidigaste motståndarna till häxjakten under tidigmodern tid var Reginald Scot (1537 el. 1538) – 1599. Han var från grevskapet Kent i England, studerade i Oxford utan att ta någon examen och var en kort tid parlamentsledamot. År 1774 gav han ut en bok om humleodling: A Perfeit Platforme of a Hoppe Garden, and Necessarie Instructions for the Making and Maintenaunce therof . Tio år senare 1584 gav han ut den bok som han blivit berömd för, The Discoverie of Witchcraft , där han går till angrepp mot tron på häxor och mot häxjakten. Inte minst totalsågar han den beryktade Häxhammaren av dominikanermunkarna Jacob Sprenger och Heinrich Kramer. Hans incitament för att skriva boken var troligen samtida häxjakter, varav ett antal inträffade i grevskapet Kent, det vill säga i Scots trakter. Mellan 1565 och 1584 anklagades 14 kvinnor för häxeri i Kent, varav tre slutade i galgen. Jakob VI av Skottland (som sedermera dessutom blev Jakob I av England) öste galla över ...

Englands kungliga botare

  King´s Evil var i äldre tiders England namnet på halsskrofler, det vill säga en sorts tuberkulos i lymfkärlen. I vidare bemärkelse var det en rad ospecificerade sjukdomar och besvär i hals, huvud och ögon. Ett populärt sätt att (försöka) bota King´s Evil var genom beröring av någon i kungafamiljen. Ceremonin gick till så att de sjuka knäböjde framför kungligheten, varpå en präst läste en vers ur Bibeln och kungligheten vidrörde den sjukes panna. Ibland fick den sjuke, till minne av händelsen, en liten guldpeng i ett silkesband att hänga om halsen. Denna kungliga healing kan spåras ända tillbaka till Edward Bekännaren (1003-1066), även om ceremonielet utvecklades under seklernas gång. Den sista monarken som officiellt utövade denna sorts healing var drottning Anna av Storbritannien (1665-1714). Den mest flitiga kungliga helaren var Karl II (1630-1685), som under sina sammanlagt 20 år på tronen vidrörde 90 000 sjuklingar. Litteratur: Thomas, Keith, Religion and the Decline ...

Karmelitorden

  KARMELITERNA Karmelitorden grundades omkring 1150 av en fransk korsriddare vid namn Berthold, som tillsammans med tio följeslagare slog sig ned på bergsmassivet Karmel i det som idag är norra Israel, för att där leva som eremiter i profeten Elias efterföljd. Någon gång mellan 1206 och 1214 mottog deras ledare Brocard en ordensregel som författats av patriarken Albert av Alexandria. Ordensregeln var sträng. Bröderna skulle iaktta tystnad, leva i enskilda celler eller hyddor samt helt avstå från att äta kött. När korsriddarnas välde krossades flyttade karmeliterna först till Cypern och sedan till Sicilien, England och Frankrike, varvid de snabbt anpassade sig till de nya förhållandena. Vid karmeliternas första generalkapitel, som hölls år 1247 i grevskapet Kent i England, valdes Simon Stock till ordensgeneral. Simon Stock, som sägs ha fått sitt namn av att han under en tid bodde i ett träd, mildrade den stränga ordensregeln. Bröderna skulle bo i samma byggnad och äta tillsammans...