Medeltidens filosofiska diskussioner om änglar

 

Medeltidens filosofiska diskussioner om änglar

1.

Ett av huvudproblemen i medeltidens filosofiska spekulationer om änglars natur gällde huruvida änglar var rena andeväsen eller om de hade någon form av kropp. Vissa kyrkofäder hävdade att änglarna har kroppar, så exempelvis Augustinus (354-430), som hade en teori om att deras kroppar bestod av luft och/eller eld. Den andra skolan, med Pseudo-Dionysius som främsta namn, hävdade däremot att änglarna var rena andeväsen.

Pseudo-Dionysius är en okänd författare, som i sina skrifter påstod sig vara aposteln Paulus lärjunge Dionysius, som blev omvänd till kristendomen efter en predikan som Paulus höll i Athen. Pesudo-Dionysius skrev ett antal skrifter, som bland annat handlar om änglar. Under medeltiden trodde man att dessa texter verkligen var skrivna av Pauls lärjunge, men nu vet man att texterna som går under hans namn inte kan ha skrivits mycket tidigare än cirka 500 e.kr., eftersom de är tydligt påverkade av en senantik hednisk filosof vid namn Proclus. Att man trodde att Pseudo-Dionysius verkligen var identisk med Paulus lärjunge förklarar den oerhörda tyngd som skrifterna som gick under hans namn fick. Ifråga om änglar var därför Pseudo-Dionysius en lika tung auktoritet som självaste Augustinus.

2.

På 1200-talet uppstod en ny sorts munkordnar. Dominikanerna och franciskanerna rörde sig i de snabbt växande städerna, och de var mottagliga för de nya tankar som letade sig över Pyrenéerna till det kristna Europa. Aristoteles skrifter blev kända, liksom även en uppsjö skrifter av muslimska och judiska filosofer. De nya tankarna påverkade även diskussionen om änglarnas väsen. Samtidigt tog universiteten form, och de blev arenan för dessa diskussioner.

Diskussionen om huruvida änglar hade kroppar eller inte tog ny fart. Huvudlägren var desamma, men med hjälp av Aristoteles och dennes judiska och muslimska kommentatorer finslipades argumenten.

Rent generellt anslöt sig dominikanerna till Pseudo-Dionysius teori om att änglarna var helt andliga väsen, medan franciskanerna lutade åt Augustinus ståndpunkt. Dominikanen Thomas av Aquino (1225-1274) hävdade med emfas att änglar var alltigenom andliga, men detta gjorde att han tvingades dra rätt märkliga konsekvenser. Enligt Thomas var det nämligen kroppar som skiljde individer åt. Eftersom änglar var rena andeväsen, kunde de alltså inte existera som individer! Thomas försökte dock lösa problemet genom att hävda att varje ängel utgjorde en egen art.

Ett annat problem som Thomas hade svårt att ta sig hur var ur änglar skulle kunna röra sig, om de saknade kroppar. Var i rummet fanns de? Detta problem försökte Thomas lösa med ett resonemang om att änglar fanns där de verkade. En ängel skulle alltså kunna verka på en plats och omedelbart därefter på en annan, utan att behöva tillryggalägga sträckan däremellan.

Flera av Thomas teorier om änglar fördömdes 1277 i biskop Etienne Tempiers ökända lista över 219 läror som förbjöds vid universitetet i Paris.

Franciskanerna, som stod närmare folkfromheten än dominikanerna, höll fast vid Augustinus som den främsta auktoriteten även ifråga om änglar. Problemet var att Augustinus lära om att änglarna bestod av luft och eld föreföll något passerad och behövde uppdateras. En mer sofistikerad variant hittade man hos Ibn Gabirol (latiniserat Avicebron eller Avicebrol), en judisk filosof som levde i 1000-talets muslimska Spanien och som förknippas med läran om ”hylomorfism”, det vill säga att allting består av form och materia, utom Gud som är ren ande. Enligt Ibn Gabirol bestod alltså även änglar av materia. Men, menade han, de var ändå okroppsliga. Änglarna består nämligen av andlig materia (till skillnad från exempelvis människan, som består av kroppslig materia). Änglarnas andliga materia var det substrat som gjorde att änglar kunde finnas och förflytta sig i rummet och genomgå förändringar, men i övrigt hade deras andliga materia ingenting gemensamt med jordisk materia.

Gilson, Etienne, The Christian Philosophy of St. Thomas Aquinas, University of Notre Dame Press, 2013.

Hyman, Arthur & Walsh, James J., Williams, Thomas, Philosophy in the Middle Ages, 3^rd edition, Hacket Publishing Company, Inc, 2013,.

Gallén, Jarl, “Änglar” I Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder, Rosenkilde og Bagger, 1976.

Änglarna i kyrkans tradition, Veritas Förlag, 2016.