Drakdödaren
Inlägg
Blåkulla
I Blåkulla råder gamman och glam! Heta av åtrå, helt utan skam, slingrar sig kroppar tätt om varann likt fladdrande lågor i slocknande brand Här kan den törstige läska sin gom, glömma för stunden mänskornas dom Här den fördrivne en fristad har fått av Satan, hin onde, helvetets drott Min själ åt hin onde jag gärna ger bort om mänskorna ej kan lida min sort!
En händelse på Gröntjärn
En händelse på Gröntjärn Gröntjärn var en naturskön plats, en svart, nästan cirkelrund tjärn inbäddad bland mjuka, skogklädda berg. Nästan mitt i tjärnen fanns en holme, också den nästan cirkelrund, tätt bevuxen med höga granar. Evert Bremer fann nyckeln där den privata uthyraren sagt att den skulle finnas — begravd i sanden i en graniturna som stod på förstugukvisten. Stugan var enkel med interiör typisk från 70-talet — möbler och tapeter gick i orange och brunt. Den inglasade verandan hade blivit en veritabel kyrkogård för flugor. Ett tjugotal meter från stugan fanns utedass och vedbod. En gisten eka låg uppochned på en träställning på land nära vattenbrynet. Han sjösatte ekan, och de följande dagarna tillbringade han på verandan eller ute på sjön i ekan. Han brukade ha med sig kastspö på sina roddturer, men för det mesta satt han bara och lät sig slukas av tystnaden. Hans sinnen skärptes på ett underbart sätt; han njö...
Krigsmannaerinran
Krigsmannaerinran Major Samuel Öberg, iklädd sin uniform, tog plats i tunnelbanevagnen mitt emot en ung man med ett sovande barn med keps i Hammarbys färger i famnen. Samuel lade paraply och portfölj till rätta i knät och lät blicken flacka runt i vagnen. Han var stressad. Om en timme skulle han hålla en föreläsning på Militärhögskolan, men han kände sig inte alldeles i form. Älskarinnan i Hökarängen beskyllde honom för vara en ansvarslös playboy och hotade att avbryta förbindelsen; katten hade slickat i sig något slags gift och var inlagd på djursjukhuset; och till råga på allt besvärades han av en ihållande nästäppa. Samuel grävde fram 1939 års Soldatinstruktion för infanteriet ur fickan och låtsades läsa i den för att slippa råka i förlägenhet över att inte veta var han kunde vila blicken. Då och då såg han upp från boken, och han noterade då att pappan med det sovande barnet alltid log nervöst mot honom vid dessa tillfällen. Samuel slog upp kapit...
